Mormors förkläden

När jag väntde barn gjorde jag ett lapptäcke. Mitt allra första. Jag klippte ut kilformade rektanglar och sydde ihop tre och tre, klippte sen till bitarna och sydde ihop till ett täcke. Det gick fort, var kul och jag hade hamnat i lapptäcksträsket. Det har sedan blivit två små docktäcken och ett större överdragstäcke till en växasäng.

Nu har jag samlat ihop min mormors gamla förkläden, och en del andra tyger, och tänkte göra ett täcke av det. Men jag kan inte bestämma mig för om jag 'bara ska göra ett' eller om jag ska följa något mönster. Skära raka kanter och lägga sida mot sida och perfektion har aldrig varit min starka sida, men det blir jufinare om man följer ett mönster. Och jag kan aldrig bestämma mig...



Men något skall det bli. Kul att ha dem kvar, som något man använder, jag är inte direkt förklädes-typen heller. Och så minns jag ju varenda förkläde, doften av slätvälling och pelargonblad och kamferolja. Jag hann inte få så många minnen av min mormor innan hon gick bort. Men hon var en som alltid hade förkläde på.