Ja, sannerligen

Ja, vad ska man säga. Så gick det med den bloggningen. Jag har så mycket för mig. Hela livet är en cirkus, med allt vad det innebär. Lille S fyller snart ett år, och hans första år är det snabbaste i världshistorien. Aldrig förr har väl ett år snurrat förbi så fort? Otroligt. Undrar hur det är med dom som har tio barn, fyller deras minsta år varannen vecka, eller vad tror ni? Nu förutsätter jag lite osvenskt att det fortfarande är folk som tittar in här ibland, märker ni det? Märker ni hur jag helt uppslukad av mig själv bara tar för givet att det sitter folk där och undrar när 17 hon skall uppdatera, den där Doris. Herregud, ödmjukare person får man leta efter.

Om sömnad och sånt. Jag har sytt. Massor av roliga kläder till både S och A. Har tom sålt lite. Bland annat mössorna som ni aldrig fick se någon bild på. Har köpt en overlock, eftersom den gamla aldrig blev använd och därför såld. Nu gick de inte längre vara utan igen. Tveksam meningsbyggnad. Men jag är tveksam hela jag. Jag är nog den tveksammaste jag känner.