...i en extrasäng på olika sjukhus gör att man inte riktigt känner igen sin kropp längre. Jag ska lägga mig i blöt badkaret, sätta på en bra skiva och bara ligga där ett tag. Sedan ska jag åka igen. Vi är tvugna att bo inhysta hos en släkting tills medicineringen är klar.
Bakterier som är av den envisa sorten, kräver intravenös anitibiotika i tre veckor (minst, i värsta fall, sex månader) till för att lämna lilla A's kropp. Två gånger per dygn á 2 timmar per gång. Och det måste göras av en ssk, och den servicen finns inte att tillgå här i kommunen. Så vi bor hos farfar, så länge.
Jag, som annars inte brukar längta hem i första taget, har hemlängtan så in norden. Och julen som är min bästa helg på hela året, jag älskar att pynta och pyssla och fixa. Jag ska hänga upp lite stjärnor, sätta på timern och fara igen. Hustomtarna som passar huset är hit flera ggr om dagen, sopar trappen, skottar bort snön, vattnar blommor, torkar damm, och tvättar kläder. Perfekt!
Hoppas kuna snålsurfa på farfars grannes trådösa. Annars blir det tyst här igen.
Ha en otroligt skön advent gott folk!
lördag, december 01, 2007
Nitton nätter
Av DORIS DAISY den 12/01/2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oj oj oj de var inte en vanlig förskylning lilla A har fått. 6 veckor med intavinös behandling är inte var dag man får Stackars liten. Vad har A råkat uf för? . Och det är inte roligt att bo i en kappsäck. Hoppas lilla A blir bra snart.
Oj då, det låter allvarligt. Hoppas din lilla tjej klarar sig genom detta, och att mamman kan hålla sin hemlängtan ut. Jag håller tummarna för er att det 'bara' varar 3 veckor så att ni hinner hem och kan njuta julen tillsammans. Mamman kan iallafall se fram emot ett hemlispaket som är klart för avgång till posten om ett par dagar...
Kram från din hemliga vän.
Skicka en kommentar