Rosa Huset

i Borlänge har äntligen fått sig ett besök. Tänkte att jag skulle passa på när jag inte har maken med mig, han brukar inte gilla att vänta i bilen. Fast han klagar aldrig, han bara suckar från djupet av sina lungor och säger att jag kan väl föröka minnas att han sitter i bilen och väntar... Dock glömde jag en lite ettrig detalj, som heller inte är bra att ha med sig i affärer. Dottern. Hon for omkring som ett jehu mellan tyghyllorna och knapparna och nålarna och banden och alla fin prydnader och alla....

Så jag kunde inte gå omkring och drömma och minnas allt som jag behöver, jag fick slita åt mig en stor stuvbit myskofärgad plysch, passande tråd och ett äppelskrutt i trä, som jag inte ens mindes när jag kom hem.

Nästa gång ska jag åka dit själv. Det är ett ställe som man nästan ska ha husvagnen utanför, så man kan gå ut och ta lite paus ibland, för de har så otroligt mycket att titta på.